Högsta hönset – en personlighetsfråga?

gammalsvensk_dvärghöna.jpg

(Marie Mattsson 11 juni 2017; Foto Anna Favati)

Länge har det funnits evolutionära modeller som bygger på att djur är optimalt anpassade som konsekvens av det naturliga urvalet. Men djurindivider kan ha olika personligheter och därmed kan deras beteende ibland te sig icke-optimalt. I flera svenska studier har forskare försökt reda ut hur och varför djur har personlighet med hjälp av gammalsvenska dvärghöns.

Forskning kring att djur har personlighet är något relativt nytt. Med personlighet hos djur menar man att individer beter sig olika varandra, men relativt lika sig själva över tid och i olika situationer. Trots tidiga observationer av att individer kan skilja sig åt i beteenden, började personlighetsforskning hos djur först i början på 2000-talet.

Hur ser då personlighet hos ett djur ut? Hanne Løvlie är etolog vid Linköpings universitet och har forskat mycket på höns och dess vilda anfader djungelhönset.

– Att djur har olika personlighet är något som ifrågasätter idén att djurs beteenden är optimala då det kan leda till att till exempel en tuff individ är tuff också när det kan vara farligt, och en feg individ kan vara feg när det istället kanske kan löna sig att vara tuffare, berättar Hanne Løvlie.

Olika personlighetstyper kan ha olika överlevnadsstrategier

Precis som hos människan utvecklas djurens personlighet genom både arv och miljö. De flesta djur lär sig hur de ska reagera på olika saker, men de har inte obegränsat med energi, tid och kapacitet, och måste därför göra avvägningar. För ett djur kan responsen inför en situation vara en fråga om liv eller död.

–  Personligheter kan även hittas hos ryggradslösa djur. En av de allra första studierna av djurs personlighet gjordes faktiskt på spindlar. Där kunde man se att beteenderesponserna skilde sig mellan olika individer, vissa var onödigt aggressiva när aggression inte behövdes. Responser behöver inte vara antingen eller, det kan finnas flera steg på skalan mellantvå extrema sätt att reagera, säger Hanne Løvlie.

Variation i personligheter kan vara olika strategier som påverkar till exempel överlevnad. Det har gjorts studier med bland annat talgoxe där man sett att vissa personligheter överlever bra under vissa förhållanden, medan andra personligheter fungerar bättre i andra situationer. Ett utforskande och risktagande karaktärsdrag hos en hane kommer exempelvis till nytta efter en vinter med gott om mat då det sedan blir hård konkurrens om häckningsrevir, medan en mer passiv hane sparar energi och kan ha en större chans att överleva under vintrar då det istället är ont om mat.

Höns är bra forskningsobjekt

Tillsammans har Anna Favati, doktorand i etologi vid Stockholms universitet, och Hanne Løvlie har gjort flera studier på hönsrasen gammalsvensk dvärghöna, en nära släkting till röd djungelhöna som är ursprunget till de flesta tamhönsarter. Dvärghöns lämpar sig bra för den här sortens forskning eftersom de inte är så hårt avlade utan beter sig som den ursprungliga hönset.

–  Hönsen i studierna är tama vilket gör dem lätta att observera, samtidigt som de ger relevant information eftersom de är nära ursprunget i sitt beteende, berättar Anna Favati.

Höns är en grupplevande art, som under naturliga omständigheter lever i grupper med ett par tuppar och något fler hönor. De bildar inte par, utan båda könen har många sexuella partners, och för tupparnas del leder det till hög konkurrens om hönorna. Både tuppar och hönor bildar tydliga dominanshierarkier. Det är som en trappstege där de högst upp har främst tillgång till resurser som exempelvis mat eller, i hanarnas fall parningar. När den sociala ordningen väl är upprättad behöver tupparna oftast inte slåss mer, utan hackordningen blir stabil och leder till att det är få onödiga slagsmål och konflikter.

Vad kom först; hönan eller ägget?

Man vet att det finns ett samband mellan dvärghönsens personlighet och rang, men hur kommer det sig? I en av studierna så tittade man på om det finns ett samband mellan hierarki och personlighet hos höns. Individer beter sig olika beroende på var de befinner sig i rangordningen, men har en viss individ större chans att stå högt i rang på grund av sin personlighet eller har den fått personligheten tack vare sin position i hierarkin? För att undersöka kopplingen mellan personlighet och rang började forskarna med att kategorisera tupparnas personlighet genom att titta på hur de reagerar i olika situationer.

Läs mer

 

Advertisements