Stor genomgång: Hur går det för Sveriges fåglar?

kungsfågel.PNG

(Erik Hansson, Natursidan; 13 april 2018; Foto Daniel Pettersson )

Sveriges fågelfauna blir allt större när fler fåglar börjar häcka här. Det går också allt bättre för många arter, men sämre för jordbruksfåglarna och de krävande skogsfåglarna. Det visar rapporten ”Sveriges fåglar 2018” från BirdLife Sverige, gjord i samarbete med Lunds universitet, Naturvårdsverket, landets länsstyrel­ser, ArtDatabanken och inte minst insatser från ungefär 600 frivilliga.

Sveriges fåglar har kartlagts av BirdLife Sverige (Sveriges Ornitologiska Förening) i drygt 70 år och sedan 1970-talet har verksamheten ”utökats och förstärkts av mera vetenskapliga inventeringar inom ramen för det som idag är Svensk Fågeltaxering”.

– Vi vågar påstå att vi idag har en bra bild av hur det går för Sveriges fåglar, såväl i landet som helhet som i olika landskapstyper. Denna kunskap växer dessutom genom att vi under senare tid utökat inventeringsprogrammen. Samtidigt är det viktigt att påpeka att fågelfaunan är föränderlig och att den ständigt påverkas av olika faktorer i omvärlden. Detta gäller inte minst hur vi utnyttjar och påverkar naturen, skriver Anders Wirdheim i publikationen Sveriges fåglar 2018.

En av metoderna som används är de så kallade standardrutterna. Drygt 600 inventerare, som alla är duktiga fågelskådare, följer en förutbestämd, 8 km lång runda i form av en kvadrat med 2 km sida. Dessa rutor är jämnt fördelade över landet och anses ge en representativ bild av den svenska fågelfaunan.

Det går bra för många fåglar
Rapporten ”Sveriges fåglar 2018” visar både väldigt positiva och negativa exempel. Det har exempelvis de senaste 10 åren gått väldigt bra för sångsvan, storskrake, havsörn, tornfalk, trana, silltrut, sydlig gulärla, gärdsmyg, tofsmes, nötkråka, steglits, domherre och stenknäck och många vadare såsom nordlig kärrsnäppa och rödbena. Allra starkast ökning uppvisar bland andra gransångare, gråsiska, brushane och fjällripa.

– Det är nog ingen som vet varför fjällripan ökat i antal under senare tid samtidigt som trenden för dalripan länge varit nedåtgående, berättar rapportens författare Anders Wirdheim. Men en delförklaring skulle kunna vara …

Läs mer