Category Archives: Local Swedish

Använd fågelarter som landskapsindikatorer för skyddsvärd skog i nordvästra Sverige!

(Christer Johansson, Dennis Kraft; 2017-03-13)

”Öppet brev till Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen”
Herman Sundqvist generaldirektör för Skogsstyrelsen skrev på DN-debatt 9 mars att man nu tar en paus i inventeringen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige. Huruvida det blir någon paus i avverkad skyddsvärd skog har han däremot ingen aning om. Detta betyder att det under obestämd tid framåt är fritt fram att avverka skyddsvärd skog i det sista sammanhållna naturskogslandskapet vi har i landet. Det är denna form av avsaknad av kontroll vi brukar förknippa med regnskogsskövling i Brasilien och Indonesien, och för all del på senare tid även i Europas sista urskog Bialowieza i Polen och Vitryssland. Nu sker det i vårt land i vårt sista sammanhållna naturskogslandskap! VI ANSER ATT DETTA ÄR FULLSTÄNDIGT OACCEPTABELT!
Det är uppenbart att Hermans Sundqvist och skogsstyrelsen har svårt att hantera värdefulla landskap med de vanliga struktur- och artinventeringar man använder vid nyckelbiotopinventeringar. Man är helt enkelt van att kunna avsätta mindre områden på några hektar med värdefull skog som nyckelbiotop. När arealen växer upp mot hundra hektar saknar man verktyg och väljer då att helt sluta med att göra inventeringar, men avverkningståget kommer inte att stanna för det. Det kommer att fortsätta, men utan att myndigheten, i det här fallet Skogsstyrelsen, tar sitt ansvar!
Låt oss ta ett parallell från Baltikum……

 

Fåglar behöver aldrig motionera

(Text: TT, Foto:

Fåglar kan flyga enorma sträckor på hög höjd över jordklotet. Ändå tycks de inte behöva någon som helst motion eller träning innan flygningarna, att döma av nya studier. Hur detta är möjligt är än så länge ett mysterium.

Vi människor fungerar som bekant på rakt motsatt sätt. Utan regelbunden motion eller träning blir vi ganska snart helt orkeslösa. Vi måste slita hårt i motionsspåret eller på gymmet för att inte bli soffpotatisar.

Föga förvånande har detta gett upphov till en hel industri som är uppbyggd kring vårt fysiska behov av att röra på oss.

Det läggs enorma summor pengar på gymlokaler, träningsutrustning, träningskläder och extra proteiner. Karriärer byggs på böcker om hur vi ska träna och leva. Forskare och läkare studerar hur vi förbränner kalorier och bygger upp muskler.

Därför kan det verka lite underligt att vi faktiskt inte vet särskilt mycket om andra djurarters behov av motion och träning.

Den brittiske fysiologen Lewis Halsey vid University of Roehampton i London, skriver i en artikel i Journal of Animal Ecology att det nästan inte gjorts några studier alls om huruvida djur frivilligt tränar eller motionerar för att hålla sig i form.

Makalösa gäss

De få undersökningar som tangerat ämnet antyder dock att vissa fåglar fungerar annorlunda än människor.

Nyligen visade ett internationellt forskarlag i en studie i Proceedings of the National Academy of Sciences att den asiatiska stripgåsen (Anser indicus) korsar Himalaya på 4 000-7 000 meters höjd varje höst och vår när den flyger mellan häckplatserna i Mongoliet och övervintringsområdet i Indien.

Hela flygrutten är 3 000 kilometer och avverkas mycket snabbt — gässen passerar exempelvis de enorma bergen i Himalaya på en enda dag.

I en uppföljande studie i Science avslöjades att gässen måste arbeta extremt hårt under flygningen. Vingslagen blev allt hastigare ju högre upp i den tunna luften fåglarna steg. Som en följd ökade också hjärtslagen — ibland upp till 450 slag i minuten.

Läs mer

Regeringen ägnar sig åt “greenwashing”

(Text: Birdlife Sverige, Foto: John Larsen, 2017-03-02)

Den 14 december 2016 presenterade regeringen stolt att man beslutat föreslå EU-kommissionen att godkänna nya marina områden för bevarande av hotade arter, i första hand tumlare men även sjöfåglar såsom alfågel. Det kan förefalla som en nobel handling av en miljömedveten regering och kan förhoppningsvis leda fram till positiva effekter för naturen. Inom BirdLife Sverige hyser vi emellertid starka farhågor att förslaget inte blir den framgång vi hoppats på. Här nedan redogörs kort för grunderna för detta.
Förslaget innebär till att börja med att Sverige, efter påtryckningar från EU, nu kommer att uppfylla målet om 10 % skyddade marina områden. Vi får känslan av att regeringen på detta sätt enklast möjligt bockar av kravet från EU-kommissionen. Innebär det att regeringen hädanefter tänker luta sig tillbaka och anse att man gjort vad som behövs för att rädda tumlaren och andra hotade arter i Östersjön? Även om EU-kommissionen skulle acceptera förslaget och införliva områdena i Natura 2000, så innebär det inget omedelbart skydd. Först när det omsätts i praktiken, genom länsstyrelsernas bevarandeplaner, kan förändringar ske. Det vill verkligen till att bevarandeplanerna sätter upp tydliga riktlinjer för hur skyddet ska implementeras, exempelvis på vilket sätt olika verksamheter får bedrivas inom områdena.
Låt oss betrakta det gigantiska området ”Hoburgs bank och Midsjöbankarna”, en över 100 kvadratmil stor areal söder om Gotland och sydost om Öland. Denna yta korsas av en av världens allra mest koncentrerade båttrafikleder, med påföljd att oljeutsläppen är omfattande. Dessa utsläpp är ett allvarligt hot mot Östersjöns övervintrande alfågelpopulation, som är stadd i drastisk minskning (Starkt hotad på rödlistan) och vars viktigaste område är knutet till musselförekomsterna på nämnda bankar. Är det rimligt att tro att trafiken kommer att läggas utanför hela Natura 2000-området eller att noggrann kontroll av oljeutsläpp kommer att ske inom det? Och med tanke på att tumlare äter fisk, vilka restriktioner kommer fiskeflottan att få? Det förefaller i princip omöjligt att skapa något effektivt skydd gentemot dessa två starka industrier inom ett så enormt havsområde långt ute till havs. Vore det då inte bättre att göra skyddsområdet väldigt mycket mindre och verkligen skapa ett skydd värdigt namnet inom gränserna, och istället utse ytterligare starkt skyddsvärda områden på andra håll? Återigen, det känns väldigt enkelt och lättvindigt att göra på det sätt som regeringen nu föreslagit.

AviFauna skyddar svarttärnor och saxnäbbar

(AviFauna, Foto: Daniel Bengtsson, 2017-03-01)

Benin, Lake Nokoué, 2016 – 2017

I slutet av 2016 bidrog AviFaunas fågelskyddsfond med 2 000 £ till ett projekt för att skapa bättre förutsättningar för våtmarksfåglar i Lake Nokoué, en stor lagun strax innanför Benins Atlantkust. Det är en av de mest produktiva lagunerna i Västafrika med 10 000-tals häckande och övervintrande våtmarksfåglar, däribland många hägrar, storkar, vadare och tärnor. Två av de talrikaste arterna är afrikansk gapnäbbsstork (Anastomus lamelligerus) och svarttärna (Chlidonias niger).
Lake Nokoué utgör en av Benins fyra Ramsar-områden (våtmarker av stor internationell betydelse) och är tillika utsedd som IBA (Important Bird and Biodiversity Area) av BirdLife International. Sjöns stränder är emellertid hårt ansträngda av den växande befolkningen, som till stor del lever av sjöns tillgångar. Strandvegetationen, däribland de för fiskar och andra vattenlevande djur så viktiga mangroveskogarna, huggs ner för att bli bränsle. Fiskbestånden blir allt mer utfiskade. Exploateringstrycket leder till att biotoperna försämras och att biodiversiteten minskar. Även många fåglar hamnar i grytorna och fågeljakt antas vara en bidragande orsak till att den afrikanska saxnäbben (Rynchops flavirostris) minskat i regionen så pass att dess existens nu är hotad.

Möte med lappugglan

(Text och bild Robin Eriksson för Natursidan, 2017-01-01)

Lappugglan häckar vanligtvis i de norra delarna av Sverige. Men under vissa år när det finns gott om sork kan de häcka längre söderut i landet. De är svåra att få syn på eftersom de ofta har sina bon i täta granskogar. Men jag och en vän fick ett tips av en fågelskådare att det var en familj som hade ett bo i närheten av där vi bor i Närke. Många brukar säga att lappugglan är en tacksam fågel att fotografera. Den är i de flesta fall helt orädd för människor. Men tänk på att man inte ska gå för nära och respektera denna vackra fågel, även om den inte är rädd. Chansen är stor att häckningen påverkas negativt vid för mycket mänsklig kontakt. I denna artikel står vi alltid på behörigt avstånd med långa teleobjektiv. Mitt första möte med familjen blev en vacker kväll i maj. Den vuxna ugglan kom med en sork till de tre ungarna som fanns i boet. En av ungarna var mindre i storlek, vilket är mycket vanligt. Nästa dag blev vi otroligt förvånade, boet var tomt. Ungarna hade redan lämnat boet och det kändes som något var fel. De brukar nämligen tillbringa längre tid i boet. Men efter en stund hörde vi en av ungarna som satt synligt vid en stubbe. Efter ytterligare en stund hördes en unge till en bit bort i skogen. När det började skymma hade vi tyvärr bara hört två ungar. Den mindre av dem tre hade nog inte klarat sig, men hoppet fanns ännu kvar.

Läs mer

Ny studie av gäss i jordbrukslandskap

(Karin Andersson, Birdlife Sverige, 2017-02-17)

Under senare år har flera arter av gäss ökat så mycket i antal att det skapat problem, både inom jordbruket och inom naturvården. Nyligen beviljades Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Högskolan i Kristianstad 9,7 miljoner kronor från Naturvårdsverkets viltvårdsfond för en studie av gässen.
Studien heter Från fält till flyttväg och avsikten är att undersöka gässens rörelsemönster inom rastområden och under flyttvägar.
– Eftersom gässen har ökat kraftigt står myndigheterna inför ett dilemma när det gäller förvaltningen. De orsakar mer och mer skador inom jordbruket och även inom naturvården, bland annat genom överbetning i reservat, berättar Johan Månsson, docent vid SLU och en av projektledarna.
– Samtidigt går det även dåligt för några av arterna vilket komplicerar problematiken ytterligare.