Category Archives: Local Swedish

Högsta hönset – en personlighetsfråga?

gammalsvensk_dvärghöna.jpg

(Marie Mattsson 11 juni 2017; Foto Anna Favati)

Länge har det funnits evolutionära modeller som bygger på att djur är optimalt anpassade som konsekvens av det naturliga urvalet. Men djurindivider kan ha olika personligheter och därmed kan deras beteende ibland te sig icke-optimalt. I flera svenska studier har forskare försökt reda ut hur och varför djur har personlighet med hjälp av gammalsvenska dvärghöns.

Forskning kring att djur har personlighet är något relativt nytt. Med personlighet hos djur menar man att individer beter sig olika varandra, men relativt lika sig själva över tid och i olika situationer. Trots tidiga observationer av att individer kan skilja sig åt i beteenden, började personlighetsforskning hos djur först i början på 2000-talet.

Hur ser då personlighet hos ett djur ut? Hanne Løvlie är etolog vid Linköpings universitet och har forskat mycket på höns och dess vilda anfader djungelhönset.

– Att djur har olika personlighet är något som ifrågasätter idén att djurs beteenden är optimala då det kan leda till att till exempel en tuff individ är tuff också när det kan vara farligt, och en feg individ kan vara feg när det istället kanske kan löna sig att vara tuffare, berättar Hanne Løvlie.

Olika personlighetstyper kan ha olika överlevnadsstrategier

Precis som hos människan utvecklas djurens personlighet genom både arv och miljö. De flesta djur lär sig hur de ska reagera på olika saker, men de har inte obegränsat med energi, tid och kapacitet, och måste därför göra avvägningar. För ett djur kan responsen inför en situation vara en fråga om liv eller död.

–  Personligheter kan även hittas hos ryggradslösa djur. En av de allra första studierna av djurs personlighet gjordes faktiskt på spindlar. Där kunde man se att beteenderesponserna skilde sig mellan olika individer, vissa var onödigt aggressiva när aggression inte behövdes. Responser behöver inte vara antingen eller, det kan finnas flera steg på skalan mellantvå extrema sätt att reagera, säger Hanne Løvlie.

Variation i personligheter kan vara olika strategier som påverkar till exempel överlevnad. Det har gjorts studier med bland annat talgoxe där man sett att vissa personligheter överlever bra under vissa förhållanden, medan andra personligheter fungerar bättre i andra situationer. Ett utforskande och risktagande karaktärsdrag hos en hane kommer exempelvis till nytta efter en vinter med gott om mat då det sedan blir hård konkurrens om häckningsrevir, medan en mer passiv hane sparar energi och kan ha en större chans att överleva under vintrar då det istället är ont om mat.

Höns är bra forskningsobjekt

Tillsammans har Anna Favati, doktorand i etologi vid Stockholms universitet, och Hanne Løvlie har gjort flera studier på hönsrasen gammalsvensk dvärghöna, en nära släkting till röd djungelhöna som är ursprunget till de flesta tamhönsarter. Dvärghöns lämpar sig bra för den här sortens forskning eftersom de inte är så hårt avlade utan beter sig som den ursprungliga hönset.

–  Hönsen i studierna är tama vilket gör dem lätta att observera, samtidigt som de ger relevant information eftersom de är nära ursprunget i sitt beteende, berättar Anna Favati.

Höns är en grupplevande art, som under naturliga omständigheter lever i grupper med ett par tuppar och något fler hönor. De bildar inte par, utan båda könen har många sexuella partners, och för tupparnas del leder det till hög konkurrens om hönorna. Både tuppar och hönor bildar tydliga dominanshierarkier. Det är som en trappstege där de högst upp har främst tillgång till resurser som exempelvis mat eller, i hanarnas fall parningar. När den sociala ordningen väl är upprättad behöver tupparna oftast inte slåss mer, utan hackordningen blir stabil och leder till att det är få onödiga slagsmål och konflikter.

Vad kom först; hönan eller ägget?

Man vet att det finns ett samband mellan dvärghönsens personlighet och rang, men hur kommer det sig? I en av studierna så tittade man på om det finns ett samband mellan hierarki och personlighet hos höns. Individer beter sig olika beroende på var de befinner sig i rangordningen, men har en viss individ större chans att stå högt i rang på grund av sin personlighet eller har den fått personligheten tack vare sin position i hierarkin? För att undersöka kopplingen mellan personlighet och rang började forskarna med att kategorisera tupparnas personlighet genom att titta på hur de reagerar i olika situationer.

Läs mer

 

Blyammunition bör förbjudas!

(BIrdlife.se 15 juni 2017; Foto: Tomas Lundquist)

Frågan om bly i jaktammunition har diskuterats alltsedan blyets allvarliga effekter för människor och djur blev uppenbara. Nyligen publicerades ännu en vetenskaplig artikel där allvarliga konsekvenser för kungsörnar konstateras. Påverkan, och därmed dödsrisken, är större under älgjakten.

Tillsammans med Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden har BirdLife Sverige skrivit ett brev till Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (jaktfrågor hanteras under Näringsdepartementet) och Miljöminister Karolina Skog, där vi yrkar att Regeringen snarast möjligt inleder processen för att införa ett förbud mot användning av bly i jaktammunition.

Argumenten för ett förbud av blyammunition är många. Som motargument brukar nämnas att alternativ ammunition saknas (vissa kalibrar) eller att den inte är lika effektiv. Erfarenheter från Danmark, där totalförbud för blyammunition råder sedan år 2000, visar emellertid att alternativen är (minst) lika bra och att blyammunition kan fasas ut framgångsrikt.

Genom att återigen väcka frågan hoppas vi kunna skapa opinion, inte minst inför valet nästa år, för att Sverige ska följa Danmarks exempel och stoppa en av de mest omfattande spridningarna av en tungmetall i den svenska naturen.’

Läs artikeln i original här

Brevet till Regeringen kan laddas ner här (Pdf 0,3 MB).

Nytt åtgärdsprogram för att rädda en av landets mest hotade fågelarter

vitryggig-hackspett.jpg

(Erik Hansson 14 juni 2017)

Den vitryggiga hackspetten är en av landets mest hotade fågelarter med enbart ungefär 20 vilda individer. Nu gör Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen en gemensam mångmiljonsatsning på ett nytt åtgärdsprogram som sträcker sig fram till år 2021.

Den vitryggiga hackspetten är beroende av livsmiljöer som det numera finns väldigt få av i Sverige – lövrika skogar med stor mängd död lövved. I åtgärdsprogrammet ingår det att återskapa sådana miljöer bland annat genom att hugga ner granar, göra naturvårdsbränningar, skapa död lövved och återställa vattenmiljöer.

– Det är framför allt storleken på områdena som är kritiskt för den vitryggiga hackspetten, berättade Kristoffer Stighäll, projektledare för Projekt vitryggig hackspett i en intervju med Natursidan i höstas. Nya studier visar att det nog inte ens räcker med en kvadratkilometer gammal lövskog utan att det snarare behövs två kvadratkilometer. Studier från Finland visar också att skogar som innehåller minst 75 procent gran är olämpliga för arten. Granen gör att det blir skuggigt, fuktigt och därmed inte så mycket vedinsekter i lövträden som vitryggig hackspett behöver.

De nya insatserna kommer att fokuseras till fem områden: Forsmark, Dalälven, Fagersta, Klarälven och Sydvästra Dalsland–Östra Värmland. I dessa områden ska förutom åtgärder i naturen även utplacering av uppfödda vitryggiga hackspettar ske.

– Förr fanns den i successioner efter skogsbränder eller i tidvis översvämmade skogar, miljöer som är nästan helt borta i Sverige. Idag finns de bästa miljöerna ofta i igenväxande före detta betes- och slåttermarker och i kantzonen mellan skogs- och jordbrukslandskap. Det finns ett stort restaureringsbehov av den typen av skogar, som ofta hyser många andra rödlistade arter, skriver Naturvårdsverket i sin rapport.

Förutom arbete med de fem fokusområdena ska rådgivning och dialog med skogsbruket ske inom ytterligare åtta områden. Dessa platser har också stora möjligheter att hysa häckande vitryggig hackspett på sikt.

– En förutsättning för åtgärdsprogrammet är också åtgärder av skogsbrukets aktörer, till exempel frivilliga avsättningar, naturvårdande skötsel och hänsyn vid skogsbruksåtgärder, avslutas rapportens sammanfattning.

Sammanlagt har åtgärdsprogrammet en budget på över 33 miljoner kronor fram till år 2021.

Läs originalet här

Det ser fortsatt allt ljusare ut för Sveriges pilgrimsfalkar

Pilgrimsfalk.jpg

(Erk Hansson, 8 juni 2017)

Det fortsätter gå bra för Sveriges pilgrimsfalkar. 2015 fanns det 399-450 par i landet. 2016 hittades 451-500 par. Även i år finns positiva tendenser. I Falkenbergs kommun häckar inte mindre än fem par och i Rättviks kommun ser det ut att bli häckning för första gången på 50 år. 

– En bolåda sattes upp 2009 på silon i Falkenberg. Efter det har pilgrimsfalken häckat varje år. I år häckar fem par pilgrimsfalkar i Falkenbergs kommun, vilket är mycket glädjande, berättar Thomas Andersson, ordförande i Falkenbergs ornitologiska förening.

För pilgrimsfalksparet i Rättvik är läget lite mer osäkert i dagsläget. De har hittat en lämplig boplats och förhoppningsvis kommer de lyckas med häckningen. I sådana fall är det första gången på 50 år som pilgrimsfalkarna häckar i Rättviks kommun.

I Västerås verkar falkarna fortsätta trivas och ett häckningsförsök görs återigen i staden. Det var inte länge sedan de första pilgrimsfalkarna på 60 år valde att etablera sig i Mälarstaden tack vare frivilliga eldsjälar och Projekt pilgrimsfalk.

Det finns med andra ord positiva tendenser för pilgrimsfalkarna även i år, men det är för tidigt att ge någon prognos hur det går i år enligt Peter Lindberg på Projekt pilgrimsfalk.

– Vi håller på med de första ringmärkningarna just nu men har fått in rapporter om flera nya par, så populationsökningen fortsätter som förväntat.

Att 2016 blev ännu ett bra år står dock klart. I södra Sverige hittades 17 fler revir än 2015 och sju fler häckande par. Det kunde konstateras häckning i Sörmland för första gången sedan 1970-talet och dessutom med två lyckade häckningar. Även Blekinge fick 2016 sin första häckning på länge. Närmare bestämt minst 60 år. Flera nya par har också upptäckts i Halland och Västergötland. Den totala populationen pilgrimsfalkar i Sverige 2016 beräknades till mellan 451 och 500 par.

Ännu ett framgångsrikt år för ett framgångsrikt projekt
Projekt pilgrimsfalk fortsätter vara ett synnerligen positivt exempel på ett fungerande bevarandeprojekt. Det startades i mitten på 1970-talet när pilgrimsfalkarna i Sverige drabbats hårt av miljögifter som PCB, DDT och kvicksilver.

Falkstammen i sydvästra Sverige höll på att försvinna helt och sammanlagt i Sverige verkade det bara finnas 15 par falkar. Projekt pilgrimsfalk började arbeta med att skydda boplatser, kartlägga miljögifternas effekter och föda upp falkungar.

Vid millenieskiftet hade målsättningen med 30 häckande vilda par uppnåtts i Västsverige och sedan dess har det över lag fortsatt gå väldigt bra för pilgrimsfalkarna i landet. 2015 fanns mellan 399 och 450 par och ytterligare ett hundratal pilgrimsfalkar som hävdade revir.

Inte minst har falkarna spritt sig till allt fler storstäder och då ofta med hjälp av uppsatta häckningslådor. I dagsläget häckar eller revirhävdar pilgrimsfalkar i södra Sverige i bland annat Limhamn, Barsebäcksverket, Helsingborg, Halmstad, Falkenberg, Göteborg och Västerås.

– Urbana häckningar har vi i år haft i Helsingborg, där hanen är 17 år gammal vilket är något av ett rekord för en vild hane. Han fungerar dock dåligt och äggen var obefruktade. Andra urbana häckningar i uppsatta lådor har vi i Halmstad och Falkenberg samt i Västerås. Den välkända häckningsplatsen på gasklockan i Göteborg försvann under senvintern i samband med rivning och paret gjorde häckningsförsök på annan byggnad i hamnen. Däremot nyttjades inte de nyuppsatta bolådorna på Energiverkens byggnader, berättar Peter Lindberg.

Förhoppningar om trädhäckande falkar
Nu råder det också viss konkurrens om bra häckningsplatser i naturen och pilgrimsfalkarna kan ibland tvingas bort från lämpliga platser av berguvar. Allt fler pilgrimsfalkar häckar i gamla stenbrott och byggnader. Förhoppningen är att pilgrimsfalkarna ska börja häcka i träd, som de gjorde under 1940- och 1950-talen.

– Börjar falkarna utnyttja gamla havsörns- eller fiskgjusebon finns en potential för expansion framförallt i Småland och Uppland, skriver Peter Lindberg i en rapport om Projekt pilgrimsfalk 2016.

Egentligen har Naturskyddsföreningens avelsprojekt avslutats, men ”vi hade inte hjärta att avliva de gamla avelsfalkarna” berättar Peter Lindberg. Så några par sitter kvar på Nordens Ark i Bohuslän och producerar fortfarande en del ungar. Årets ungar räcker till två utsättningar (kallas för hacking) och kommer att sättas ut i Köping och Örebro län.

Även om pilgrimsfalkarna haft stora framgångar i många städer i södra Sverige har det inte fungerat lika bra i Stockholm. Första året skickades alla utom en unge till Västerås istället och andra året kraschade en av de unga falkarna mot en husvägg, hetsad av måsfåglar i området. Ännu en höll på att förolyckas, men räddades. En tredje klarade sig och verkar ha lämnat Stockholm för egna vingar. Sedan dess (2015) har inga nya försök gjorts och det planeras inte heller ske. Stockholm får istället hoppas på att Projekt pilgrimsfalks framgångar ska spilla över naturligt på huvudstaden.

– Vi har inga planer på utsättning i Stockholmsområdet men chans finns att vi får en naturlig återetablering där eftersom den vilda stammen växer, avslutar Peter Lindberg.

Läs mer här

Därför är vissa fågelägg så färggranna

fagelagg-fagelbo.jpg
(Erik Hansson 1 juni 2017)
Varför är många fåglars ägg i starka färger så som ljusblåa eller vita? Borde inte det leda till att de syns lättare? I en artikel i Forbes reds denna fråga ut.

Vissa fåglars ägg är kamouflagefärgade. Det ger ett bra skydd mot fiender som förhoppningsvis inte ser äggen och fungerar bra för markhäckande fåglar. Men många fågelägg är antingen färgglada eller vita. De borde synas tydligt för äggkäkande rovdjur och fåglar när de ligger i bon.

David Lahti, biologiprofessor vid City University i New York och Dan Ardia, biologiprofessor vid Franklin & Marshall College, har forskat om äggens färg kan ha utgöra ett skydd mot solen.

De forskade på fågeln byvävare eftersom deras ägg kan vara i lång rad olika färger – från vita till grönblå. Forskarna fann att äggens färg påverkar hur ljuset reflekteras, absorberas och hur mycket som släpps igenom.

Ju mörkare ägg desto bättre skyddas äggets innehåll från ljus och skadlig UV-strålning. Samtidigt leder mörkare ägg till att de värms upp snabbare vilket riskerar att överhetta embryot. Därför gynnas fåglar i mörkare miljöer, så som skogar och buskage, av mörkare ägg. Där är risken för överhettning mindre. Fåglar som häckar i miljöer som utsätts för mer solljus, så som torra marker och öppna parker har däremot ljusare ägg för att minska risken för överhettning.

Det här är också förklaringen till att byvävaren varierar färgen på sina ägg – det är anpassat till miljön de lever i.

Läs artikeln i original här

”Biologisk mångfald – vår tids ödesfråga”

(SVT 22 maj 2017; Foto: Kerstin Joensson)

OPINION · ”Vikten av biologisk mångfald fastslås i forskningsrapport efter forskningsrapport, och vi vet att människor mår bättre av att leva nära en artrik natur. Det är hög tid att dessa slutsatser syns tydligare även i politiska och affärsmässiga beslut”, skriver företrädare för WWF, Naturskyddsföreningen, SOF BirdLife, Skydda skogen, Jordens Vänner, Fältbiologerna, Klimataktion Sverige, PUSH Sverige, Älväddarnas samorganisation och Urbergsgruppen Sverige.

I dag den 22 maj är det biologiska mångfaldens dag – en internationell högtidsdag, initierad av FN år 2002 för att öka förståelsen för en artrik natur.

Trots 15 års arbete med att lyfta frågan och trots att forskare anser att vi befinner oss i den sjätte stora massutrotningen av arter får sällan biologisk mångfald den uppmärksamhet som skulle behövas.

Klimatförändringarna och biologisk mångfald är vår tids stora ödesfrågor och det är två frågor som är sammanflätade. Artrik natur utgör hållbara system som lättare kan klara av klimatförändringar.

Bevarandet av naturskogar som lagrar stora mängder kol eller våtmarker som minskar övergödningen och gör samhället mindre sårbart mot översvämningar är bara två kända exempel i en lång rad av liknande exempel.

Samtidigt hotar klimatförändringarna artrikedomen när torrområden breder ut sig, korallrev bleks eller de arktiska istäcket blir allt mindre.

Den främsta anledningen till att den biologiska mångfalden minskar är också en av de största faktorerna bakom klimatförändringarna; vi släpper ut växthusgaser, vi hugger ner skogar och exploaterar naturen för att skapa jordbruksmark, monokulturer eller bebyggelse.

Samtidigt har kunskapen i ämnet aldrig varit så här stor.

Vikten av biologisk mångfald fastslås i forskningsrapport efter forskningsrapport, och vi vet att människor mår bättre av att leva nära en artrik natur.

Det är hög tid att dessa slutsatser syns tydligare även i politiska och affärsmässiga beslut.

Intresse för frågan saknas inte. I samband med den Biologiska mångfaldens dag den 22 maj arrangeras det cirka 60 aktiviteter runt om i landet.

Det invigs naturreservat, ordnas med fågelguidningar, skogsvandringar, naturbingo, naturpoesi i sociala medier och landsomfattande spindelräkningar. Skolor, naturföreningar, museum, naturum, länsstyrelser, turistföreningar och privata företag har engagerat sig för att visa vikten av den biologiska mångfalden.

Trots att kunskapen och intresset finns, tas frågan inte upp på allvar i den politiska debatten. Vi är framme vid ett vägskäl. De politiska besluten måste genomsyras av verklig hänsyn till naturen.

Vi kan inte längre anpassa oss efter de som vill fortsätta i samma hjulspår som om ingenting har hänt. Vi har i ett längre perspektiv inte råd med kortsiktighet.

Det är dags att även samhällets makthavare tar engagemanget och den samlade kunskapen på allvar och börjar agera för att rädda världens arter och livsmiljöer.

Att kunna bada i friska sjöar och vattendrag, att promenera i levande skogar, och att uppleva ett rikt växt- och djurliv som väcks av våren. Det är några av de livskvaliteter vi vill att kommande generationer också ska kunna njuta av, och som kan kräva tuffa politiska beslut.

Det att dags att inse att även det som kan tyckas vara oansenligt, faktiskt är ovärderligt.

Därför firar vi den biologiska mångfaldens dag och hoppas att frågan från och med nu får den uppmärksamhet som den förtjänar.

Framgång i rödspovsprojekt som ska rädda beståndet i Storbritannien (Project saving Black-tailed Godwit in Great Britain)

rodspov2.jpg

(Erik Hansson 21 maj 2017; Foto Daniel Pettersson)

I Storbritannien har det för första gången nyligen kläckts 26 rödspovsägg i fångenskap. Målet är att hjälpa arten på traven för att den inte ska utrotas.

Den här delen av ”Projekt rödspov” innebär att ägg samlas in från bon i det vilda för att sedan under kontrollerade former kläckas i fångenskap där även ungarna föds upp och tränas till ett liv i frihet innan de släpps ut. På detta sätt överlever betydligt fler av ungarna än om äggen hade lämnats i bona. Dessutom leder ”äggstölden” till att rödspovarna oftast lägger en till kull i det vilda.

För första gången har nu 26 ungar kläckts i projektet och målet är att fler av dem ska klara sig i Storbritanniens två viktigaste häckningsplatser. Med tanke på att det finns färre än 60 par rödspovar kvar i Storbritannien och att arten listas som ”nära hotad” i världen anses det vara en viktig insats för att rödspovarna ska räddas.

– Artens framtid i Storbritannien och globalt är för närvarande väldigt osäker. Rödspoven häckar på marken så de är väldigt känsliga för översvämning och rovdjur, säger Hannah Ward på Storbritanniens fågelförening RSPB.

”Projekt rödspov” ska pågå i minst fem år och finansieras av EU LIFE Nature-programmet.

– Att ”snabbstarta” unga fåglar är ett stort ingrepp och det har redan visat sig vara en enorm hjälp för att rädda en annan art från att utrotas – skedsnäppan. Det ökar antalet unga fåglar som tar till vingarna och det ger oss också möjlighet att kunna märka fåglarna så att vi kan följa dem genom livet och samla in fakta om deras beteende, säger Rebecca Lee, chef för projektet hos Wildfowl & Wetlands Trust (WWT).

Läs artikeln