Category Archives: Local Swedish

”Biologisk mångfald – vår tids ödesfråga”

(SVT 22 maj 2017; Foto: Kerstin Joensson)

OPINION · ”Vikten av biologisk mångfald fastslås i forskningsrapport efter forskningsrapport, och vi vet att människor mår bättre av att leva nära en artrik natur. Det är hög tid att dessa slutsatser syns tydligare även i politiska och affärsmässiga beslut”, skriver företrädare för WWF, Naturskyddsföreningen, SOF BirdLife, Skydda skogen, Jordens Vänner, Fältbiologerna, Klimataktion Sverige, PUSH Sverige, Älväddarnas samorganisation och Urbergsgruppen Sverige.

I dag den 22 maj är det biologiska mångfaldens dag – en internationell högtidsdag, initierad av FN år 2002 för att öka förståelsen för en artrik natur.

Trots 15 års arbete med att lyfta frågan och trots att forskare anser att vi befinner oss i den sjätte stora massutrotningen av arter får sällan biologisk mångfald den uppmärksamhet som skulle behövas.

Klimatförändringarna och biologisk mångfald är vår tids stora ödesfrågor och det är två frågor som är sammanflätade. Artrik natur utgör hållbara system som lättare kan klara av klimatförändringar.

Bevarandet av naturskogar som lagrar stora mängder kol eller våtmarker som minskar övergödningen och gör samhället mindre sårbart mot översvämningar är bara två kända exempel i en lång rad av liknande exempel.

Samtidigt hotar klimatförändringarna artrikedomen när torrområden breder ut sig, korallrev bleks eller de arktiska istäcket blir allt mindre.

Den främsta anledningen till att den biologiska mångfalden minskar är också en av de största faktorerna bakom klimatförändringarna; vi släpper ut växthusgaser, vi hugger ner skogar och exploaterar naturen för att skapa jordbruksmark, monokulturer eller bebyggelse.

Samtidigt har kunskapen i ämnet aldrig varit så här stor.

Vikten av biologisk mångfald fastslås i forskningsrapport efter forskningsrapport, och vi vet att människor mår bättre av att leva nära en artrik natur.

Det är hög tid att dessa slutsatser syns tydligare även i politiska och affärsmässiga beslut.

Intresse för frågan saknas inte. I samband med den Biologiska mångfaldens dag den 22 maj arrangeras det cirka 60 aktiviteter runt om i landet.

Det invigs naturreservat, ordnas med fågelguidningar, skogsvandringar, naturbingo, naturpoesi i sociala medier och landsomfattande spindelräkningar. Skolor, naturföreningar, museum, naturum, länsstyrelser, turistföreningar och privata företag har engagerat sig för att visa vikten av den biologiska mångfalden.

Trots att kunskapen och intresset finns, tas frågan inte upp på allvar i den politiska debatten. Vi är framme vid ett vägskäl. De politiska besluten måste genomsyras av verklig hänsyn till naturen.

Vi kan inte längre anpassa oss efter de som vill fortsätta i samma hjulspår som om ingenting har hänt. Vi har i ett längre perspektiv inte råd med kortsiktighet.

Det är dags att även samhällets makthavare tar engagemanget och den samlade kunskapen på allvar och börjar agera för att rädda världens arter och livsmiljöer.

Att kunna bada i friska sjöar och vattendrag, att promenera i levande skogar, och att uppleva ett rikt växt- och djurliv som väcks av våren. Det är några av de livskvaliteter vi vill att kommande generationer också ska kunna njuta av, och som kan kräva tuffa politiska beslut.

Det att dags att inse att även det som kan tyckas vara oansenligt, faktiskt är ovärderligt.

Därför firar vi den biologiska mångfaldens dag och hoppas att frågan från och med nu får den uppmärksamhet som den förtjänar.

Framgång i rödspovsprojekt som ska rädda beståndet i Storbritannien (Project saving Black-tailed Godwit in Great Britain)

rodspov2.jpg

(Erik Hansson 21 maj 2017; Foto Daniel Pettersson)

I Storbritannien har det för första gången nyligen kläckts 26 rödspovsägg i fångenskap. Målet är att hjälpa arten på traven för att den inte ska utrotas.

Den här delen av ”Projekt rödspov” innebär att ägg samlas in från bon i det vilda för att sedan under kontrollerade former kläckas i fångenskap där även ungarna föds upp och tränas till ett liv i frihet innan de släpps ut. På detta sätt överlever betydligt fler av ungarna än om äggen hade lämnats i bona. Dessutom leder ”äggstölden” till att rödspovarna oftast lägger en till kull i det vilda.

För första gången har nu 26 ungar kläckts i projektet och målet är att fler av dem ska klara sig i Storbritanniens två viktigaste häckningsplatser. Med tanke på att det finns färre än 60 par rödspovar kvar i Storbritannien och att arten listas som ”nära hotad” i världen anses det vara en viktig insats för att rödspovarna ska räddas.

– Artens framtid i Storbritannien och globalt är för närvarande väldigt osäker. Rödspoven häckar på marken så de är väldigt känsliga för översvämning och rovdjur, säger Hannah Ward på Storbritanniens fågelförening RSPB.

”Projekt rödspov” ska pågå i minst fem år och finansieras av EU LIFE Nature-programmet.

– Att ”snabbstarta” unga fåglar är ett stort ingrepp och det har redan visat sig vara en enorm hjälp för att rädda en annan art från att utrotas – skedsnäppan. Det ökar antalet unga fåglar som tar till vingarna och det ger oss också möjlighet att kunna märka fåglarna så att vi kan följa dem genom livet och samla in fakta om deras beteende, säger Rebecca Lee, chef för projektet hos Wildfowl & Wetlands Trust (WWT).

Läs artikeln

95-100% säkert att Sverige har fått besök av sin första lammgam

lammgam.jpg

(Erik Hansson 23 maj 2017; Foto: Daniel Pettersson)

Det började under måndagseftermiddagen den 22 maj med en rapport om att en fågelskådare såg en mycket trolig ung lammgam attackeras av kråkor och en ormvråk väster om Jönköping. På morgonen dagen efter plingade det till i fågelskådningsappen Bird Alarm igen – ännu en rapport om en trolig lammgam i området.

Den andra rapportören uppges känna sig ”95-100 procent säker” på att det var en lammgam som han spanade på. Den flög dock iväg innan andra fågelskådare han till platsen. Under tisdagsmorgonen den 23 maj eftersöktes gamen i området av flera fågelskådare och vid 10-tiden ska den ha setts, men tappats bort igen på hög höjd.

Att det skulle vara en vild lammgam som förflyttat sig upp till Sverige är långt ifrån otänkbart. Det har gått väldigt bra för lammgamarna i Europa de senaste åren. Det kläcks årligen rekordmånga ungar och reviren i Alperna blir allt fler. Dessutom har fåglarna börjat röra sig ut i Europa. Den 20 maj sågs till exempel en ung lammgam i de östra delarna av Danmark, fyra mil från Sverige. Kan det vara samma individ som korsat Öresund?

Lammgamar föredrar att äta från kadaver och sväljer då ofta ben. Lammgamen har en stark magsaft som kan lösa upp benbitarna så att näringen kan tillgodogöras. Det händer även att gamen jagar själv, men framför allt tar den hand om döda djur i naturen och hindrar på så sätt exempelvis smittospridning.

Läs artikeln här

Flera tunga fågelrariteter i Sverige i helgen

orientvadarsvala.jpg

(Erik Hansson 15 May 2017: Photo: JJ Harrison )

För de fågelskådare som gärna ser sällsynta arter började våren blygsamt. Men under söndagen den 14 maj 2017 blev det ”proppen ur” med mängder av riktigt tunga fynd. Så som ett förstafynd och ett andrafynd för Sverige, samt landets första relativt lättsedda knölsvärta.

Uppdatering tisd 16 maj: Knölsvärtan återupptäcktes idag på morgonen vid Svenska högarna.

Under lördagen sågs en möjlig knölsvärta utanför ön Röder i Stockholms skärgård, men det var under söndagen som det small till ordentligt. 06:54 kom ett larm på Bird Alarm om en knölsvärta som ligger tillsammans med andra svärtor i Östersjön utanför Svenska högarna. Eftersom knölsvärta tidigare bara setts flyga förbi Utlängan i Blekinge (2012, 2014 och 2015) och därmed bara setts av de som var på plats just där och just då var det nya fyndet under söndagen den 14 maj en sällsynt chans för många fågelskådare att få se arten.

Medan en del av landets fågelskådare började göra sig redo för en lång färd ut till landets östligaste öar hittades det en svarthuvad sparv på Gotland.

Klockan 08:05 kom nästa larm – knölsvärtan flög iväg söderut och sågs inte längre. Sju minuter senare kom nästa larm från Svenska högarna. På en annan plats på ön hade en….

Läs mer

Tranrekord och unik örnattack vid svenska fågelsjöar

tranor.jpg(Text: Erik Hansson; Foto Kent-Ove Hvass; 2017-03-28)

Vid Pulken utanför Kristianstad slogs det under söndagen den 26 mars nytt rekord i antal tranor. Samtidigt rastade nästan dubbelt så många vid Hornborgasjön, trots söndagens unika händelse när en örn tog en trana och skrämde iväg 15 000.

Söndag den 26 mars 2017 är datumet för det nya rekordet i antal tranor vid Pulken – 8900 stycken. Det tidigare rekordet på 8600 tranor var från den 28 mars både 2015 och 2016. Det fortsatte att anlända många tranor söderifrån under dagen, medan andra tranor började dra norrut.

Unik attack vid Hornborgasjön
Drygt 30 mil norrut har det under måndagen den 27 mars räknats in 15 800 tranor vid Hornborgasjön. Det är något lägre än i fjol då över 19 000 tranor var i området, men å andra sidan hade sjön drabbats av en unik störning under söndagen. En örn (troligen kungsörn) svepte in under söndagskvällen och dödade en trana. Enligt Kent-Ove Hvass, ordförande i Skövde fågelklubb, har något liknande aldrig hänt vid Hornborgasjön. Tranorna brukar inte reagera på örnarna eftersom de inte går till attack mot de storvuxna tranorna, men söndagens örnattack fick ungefär 15 000 tranor att samtidigt lyfta från sjön i panik.

Läs mer

Använd fågelarter som landskapsindikatorer för skyddsvärd skog i nordvästra Sverige!

(Christer Johansson, Dennis Kraft; 2017-03-13)

”Öppet brev till Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen”
Herman Sundqvist generaldirektör för Skogsstyrelsen skrev på DN-debatt 9 mars att man nu tar en paus i inventeringen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige. Huruvida det blir någon paus i avverkad skyddsvärd skog har han däremot ingen aning om. Detta betyder att det under obestämd tid framåt är fritt fram att avverka skyddsvärd skog i det sista sammanhållna naturskogslandskapet vi har i landet. Det är denna form av avsaknad av kontroll vi brukar förknippa med regnskogsskövling i Brasilien och Indonesien, och för all del på senare tid även i Europas sista urskog Bialowieza i Polen och Vitryssland. Nu sker det i vårt land i vårt sista sammanhållna naturskogslandskap! VI ANSER ATT DETTA ÄR FULLSTÄNDIGT OACCEPTABELT!
Det är uppenbart att Hermans Sundqvist och skogsstyrelsen har svårt att hantera värdefulla landskap med de vanliga struktur- och artinventeringar man använder vid nyckelbiotopinventeringar. Man är helt enkelt van att kunna avsätta mindre områden på några hektar med värdefull skog som nyckelbiotop. När arealen växer upp mot hundra hektar saknar man verktyg och väljer då att helt sluta med att göra inventeringar, men avverkningståget kommer inte att stanna för det. Det kommer att fortsätta, men utan att myndigheten, i det här fallet Skogsstyrelsen, tar sitt ansvar!
Låt oss ta ett parallell från Baltikum……